Horisonten

20151206-211015.jpg
Vi for till havet och tittade på vågorna. Jag plockade stenar och lade de finaste i mina fickor. Trollet plockade stenar och kastade dem skrikandes i vattnet. Alltså, trollet skrek. Inte stenarna.

Jag har en fäbless för horisonter, de ger mig nån form av ro i själen. Vi stannade tills trollet plurrade. Vi fick ta av hans blöta kläder och svepa in honom i min stentyngda kappa medan vi gick till bilen där extrakläderna fanns.

Det var nåt muminskt över hela utflykten och på vägen hem var vi alla överens: Det här ska vi göra snart igen!

Advertisements

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s